Jag går runt och tittar.
Ännu blommar det men...
Tiden går ej att hejda.
September är här.
Nästan varje morgon sveps trädgården in i en lätt morgondimma.
Trädgården känns nästan...
Lite främmande.
Lite magisk.
Solen ändrar snabbt scenariot.
Det främmande känns åter bekant.
| Mårbacka! |
Mognarna är lite svala och pläden kommer till användning.
Den har annars mest hängt på korgstolen som prydnad.
Frukosten har även den bytt karaktär.
Den grekiska yogurten har ersatts med gröt.
När jag går förbi en ros som ännu blommar kan jag ej hejda mig...
Jag drar ner den och njuter.
Ännu går det att lukta på rosor.
Jag plockar in små buketter av sommar.
Rudbeckian är tacksamm.
Den står länge och den är så härligt gul.
En minibukett av blåklint pryder badrummets tvättställ.
I sovrummet sprider en liten bukett av luktärter.
Ljuv doft
.
Imorse satt sig en Sorgmantel framför mig.
Snart är tiden förbi för just denna lilla insekt.
Jag undrar om den har något medvetande om att dess tid är snart till ända.
Min kväll skall nu avrundas med en kopp te och bok.
Jag önskar alla en skön kväll.
Varm Kram
Zinnia


